Det har gått 25 år sedan förmodligen ett av mest använda programmeringsspråken för webbutveckling skapades. Uppkomsten av internet har spridit JavaScript långt bortom vad som var tänkt från början. JavaScript har sedan släppet inte bara stärkt sin position som ett kraftfullt programmeringsspråk, utan det har även hittat nya användningsområden inom modern webbutveckling.
JavaScript utvecklades år 1995 av Brendan Eich när han arbetade på Netscape Communications, med inspiration från Scheme, Java och Self. Netscape Communications blev snabbt välkända på internet under 90-talet med sin webbläsare - Netscape Navigator - som föredrogs av många framför webbläsaren Mosaic, den första webbläsaren med bred spridning.
Netscape Communications medgrundare Marc Andreessen ingick i ett team av utvecklare på Illinois universitet, som arbetade med webbläsarprojektet Mosaic år 1993. I takt med att internet ökade i popularitet tävlade teknikföretagen om att skapa den effektivaste webbläsaren på webben.
Microsoft fick nys om detta och startade projektet Internet Explorer, för att försöka ta kontrollen av internet från Netscape. Detta blev startskottet på ett aggressivt krig mellan Microsoft och Netscape, där båda ville dominera marknaden för webbläsare.
Vid den tiden efterfrågade webbutvecklarna ett skriptspråk som lät dem skapa och lägga till dynamiskt innehåll på webbsidor. I början fokuserade de på Java, men insåg snabbt att det krävs någonting mer flexibelt för att förhöja användarupplevelsen.
Netscape förstod detta och föreställde sig ett lättviktigt skriptspråk som lät webbutvecklarna lägga till interaktiva funktioner på webbplatserna. Tiden var knapp, och det var då JavaScripts fader kom in i bilden.
Bernard Eich anlitades av Netscape år 1995, för att skapa och implementera ett dynamiskt språk inför släppet av deras webbläsare Netscape Navigator 2.0. Projektet framstod som en framstressad uppgift för Eich. Han valde att se det som en möjlighet att jobba med sin passion, och inledde samarbetet med Netscape. Så föddes iden om ett lättviktigt skriptspråk. Det döptes inledningsvis till Mocha av Eich, men döptes senare om till Live Script. Eich utvecklade en fungerade prototyp på endast 10 dagar, som stod redo att implementeras i webbläsaren Netscape Navigator 2.0
För att kunna behålla övertaget på marknaden för webbläsare inledde Netscape ett samarbete med Sun Microsystems - utvecklarna bakom programmeringsspråket Java. Alliansen innebar att Sun Microsystems säkrade användningen av Netscape Navigator som en internetplattform, vilket gjorde Java tillgängligt för java-gemenskapen.
År 1996, nästan ett år senare, döptes Live Script om till JavaScript för att skapa en högre acceptans inom java-gemenskapen. JavaScript presenterades som ett skriptspråk för mindre projekt på klientsidan inom webbläsaren Netscape Navigator 2.0, medan Java marknadsfördes som ett specialiserat verktyg för att skapa imponerande webblösningar.
Detta ledde till att Microsoft återskapade JavaScript för att utveckla en egen version till Internet Explorer 3. Denna fick namnet JScript för att undvika juridiska konflikter med Sun Microsystems, som ägde varumärket Java och hade licensierat ut det till Netscape.
JavaScript (och JScript) var rena, flexibla och tillgängliga för icke-utvecklare. Något som gjorde dem otroligt populära och webbsidorna mer interaktiva och dynamiska.
Tyvärr fick de båda snart ett dåligt rykte på grund av den låga tröskeln att hantera språket, vilket gjorde att människor kunde skriva kod utan större kunskap inom ämnet. Dessutom orsakade JavaScript ofta irritation hos människor (pop-up annonser, browserspårning, m.m.) i stället för att förhöja upplevelsen.
Ett kraftigt svar på den här situationen kom i form av ECMA-standardiseringen. Netscape och Sun Microsystems skickade in dokumentation för att standardisera JavaScript hos ECMA International, som skulle ansvara för standarden. Standardiseringen var ett viktigt steg och ett bra beslut för ett så pass nytt språk.
Detta introducerade JavaScript till en bredare publik, och lät tillverkarna göra sina röster hörda under skriptspråkets utveckling. Standardiseringen hjälpte även till att begränsa de som använde koden i negativa syften. För att undvika intrång i Suns Java-varumärke beslöt ECMA-kommittén att döpa det standardiserade språket till ECMAScript.
Detta orsakade ännu mer missförstånd, men i slutändan användes ECMAScript som referens till specifikationen, medan JavaScript användes (och fortsätter att användas) som namn på själva skriptspråket idag.